![]() |
Östersund Kvinnojouren - en fristad i ingenmansland |
|||
| Arkiv | ||||
|
|
||||
|
14/6 2008 Den 14 juni 2008 i Badhusparken fick Kvinnojouren motta en gåva till Gunhilds fond på 145 000 kronor. Det är resultatet hittills på den insamling som "Bikers" i Jämtland påbörjade den 8 mars. Alla gåvor till Gunhilds fond går enskilda kvinnor/barn som vi möter i vår verksamhet. Ibland är det för att ge lite guldkant i en annars besvärlig situation och ibland är det som stöd när samhället inte finns till hands med det stöd som behövs i samband med våld och övergrepp. Vi är glada över den stora gåvan den gör vårt arbete mycket lättare. Vi vill rikta ett stort tack till alla gåvogivare men också till alla de "bikers" som arrangerat detta och all tid de ägnat detta. Att det har blivit så framgångsrikt beror på deras stora engagemang. 5/3 2008 "Bikers" i Jämtland vill stänga kvinnojouren och de tar länets företagare till hjälp. Så kan rubriken skrivas men det skulle också kunna stå "Bikers" i Jämtland stödjer kvinnojourens arbete genom att samla pengar till Kvinnojourens "Gunhilds fond". Genom fonden kan jouren bistå enskilda kvinnor på olika sätt när samhället inte räcker till eller inte vill hjälpa. Från idag till den 14 juni uppmanar bikerklubbarna olika företag att skänka pengar till kvinnojouren. Kampanjen avslutas den 14 juni genom en dag med motorcykelkortegé och samling för olika aktiviteter i badhusparken. Vi har träffat projektgruppen med representanter för olika klubbar, alla angelägna att arbeta för kvinnofrid. För att det skall bli bättre för våldsutsatta kvinnor och barn. För att det skall bli tydligt att ansvaret ligger hos den som utövar våldet. För ett samhälle där kvinnojourer inte behövs. Information som lämnas till gåvogivare på PDF här
3/4 2008 Högsta Domstolen gav inte prövningstillstånd till jourkvinnorna från Tranås som dömdes till fängelse för medhjälp till grov egenmäktighet med barn efter att lämna stöd till en kvinna och hennes barn. De tre kvinnorna i en kvinnojouren i Tranås överklagar hovrättsdomen. Samtidigt pågår en insamling
till rättegångskostnader och böter i Tranås. Med anledning av hovrättsdomen mot jourkvinnor i Tranås Tre kvinnojourskvinnor från Tranås har i hovrätten fällts för medhjälp till grov egenmäktighet med barn. Domen anger att det i huvudsak det ekonomiska stöd kvinnan fått som ligger till grund för domen. Hovrätten anger att Vi vill framhålla att det inte finns anledning för någon att förutsätta att en kvinna begår olagligheter för att hon vill hålla sig undan för både män och myndigheter. Det kan också en kvinna som inte är efterlyst och som har vårdnaden om sina barn vilja göra. Frågan som ställs till oss i kvinnojourerna är om denna dom kommer att förändra vårt arbetssätt och om vi inte borde undersöka kvinnors berättelser. Kvinnor kan även fortsättningsvis
med förtroende vända sig till oss och vi erbjuder fortfarande
anonymitet för den som vill det. Den stödsökande kan
även i fortsättningen välja hur mycket om sig själv
hon vill berätta för oss. Det är den enskilda kvinnans
behov som avgör vad vi kan bidra med i hennes situation. För
olika stödåtgärder behöver vi olika mycket information
av henne. Pressmeddelande med anledning av vår bevakning av rättegången i Eksjö 19-20/4 2007 Tre kvinnojourskvinnor står inför rätta anklagade för medhjälp till grov egenmäktighet med barn genom att de enligt stämningsansökan med ”råd och dåd” stöttat den kvinna som med sina två barn sökte sig till Tranås för skydd och stöd. ”Råd och dåd” är det vi på kvinnojourerna arbetar med dagligen. Vi sätter den kvinna vi möter i centrum och försöker bistå henne med det hon vill och anser sig behöva. En kvinna väljer själv hur mycket och vad hon vill berätta. ”Råd och dåd” är det vi erbjuder och tillhandahåller. Just här och nu anser åklagaren att det som gjorts är olagligt. I frågorna som ställs till kvinnojourskvinnorna under rättegången kan man spåra en bakomliggande idé om att de borde ha utrett och undersökt kvinnans uppgifter. Frågorna ställs utifrån hur myndigheter arbetar och besvaras utifrån kvinnojourernas arbetssätt och det blir tydligt i hur mycket de här två perspektiven skiljer. Vårt sätt bygger på att vi tror på kvinnan, även om en förundersökning inte leder till åtal så betyder det ju inte att inget brott har begåtts oavsett om det gäller misshandel/övergrepp mot kvinnan eller barnen. 2005 anmäldes 3347 sexualbrott mot barn. Av dessa ledde endast 707 till åtal och av dem bara 237 till fällande dom dvs ca 7 %. Vem kan säga att inget hände i de andra 93 % av fallen? Inte vi i alla fall! Vår arbetsmetod ifrågasätts också utifrån att kvinnan ansåg sig behöva skydd så många år. Runt om i landet på olika jourer finns många erfarenheter där kvinnor behövt skydd länge. Vi vet att ingen kvinna försöker leva vid sidan av samhället för att det är ”kul” eller för att hon kan vinna något på det, tvärtom får det stora negativa konsekvenser och när hon väljer detta finns inget annat alternativ. Det finns inga skäl för oss att anta att en kvinna är efterlyst eller att hon inte har vårdnad om sina barn bara för att hennes process tar lång tid. Rättegången är inte bara en process mot tre kvinnojourskvinnor. Den är också ett angrepp på hela kvinnojoursrörelsen och på det som sedan början varit kärntanken i vår rörelse. Eksjö 19/4 2007
|
|
|||
| Denna webbplats har skapats
av Kompjuter@it Uppdaterad 2009-05-08 |
||||